Om oss

Ansvarig för den här sidan och för kennel StrongSouls är jag, Jenny Vinsa.
Som de flesta barn ville jag ha en egen hund när jag var liten. Först var det moster Veras Shithzu Trollet som fick vara substitut för en egen hund, den stackarn fick vara med om mycket som en shitzhu kanske inte uppskattar. Så tillslut när jag kom hem en dag, var hela lägenheten täckt av ett rött garnnystan. Med en smörkniv till hjälp lindades garnnystanet upp och i slutet, inne i badrummet satt en liten svart collievalp. Bronja var åtta veckor och jag sju år, och på den vägen är det. Sedan dess har det passerat en hel del hundar genom mitt liv,  bl.a. en vanvårdad colliehane som lärde mig otroligt mycket om hur hundar fungerar och tänker.  När Bronja gick i pension så började jag se mig om efter en annan typ av hund. Jag sökte efter en stark och stabil hund, en mångsidig hund som jag kunde ta med mig överallt och som stack ut i mängden. Weimaraner uppfyllde alla mina önskningar med råge och i november 2003 flyttade Classic Dreams Till Tomorrow ”Tindra” in hos mig och sedan dess har inget varit sig likt. Som min första jakthund och första weimaraner så har livet med Tindra inte varit någon dans på rosor. Vi har haft våra ups and downs, en hel del tårar har jag fällt men tack vare Pernilla, en fantastisk, engagerad och otroligt duktig uppfödare har jag fått råd, tips och stöd som verkligen varit guld värt. Och alla skratt och oförglömliga stunder jag haft med Tindra skulle jag inte byta bort för allt i världen. Tanken på att föda upp hundar väcktes efter några år tillsammans med Tindra och våren 2008 föddes den första kullen under prefixet ”StrongSouls”. Den kullen blev bästa tänkbara start för mig och StrongSouls. Valparna har tillsammans med sina duktiga ägare presterat så bra under sina första år att Tindra tilldelades Sweiks Bruksavelspris i Brons 2010. Eftersom att jag brinner för hundars beteenden, dess ursprung och hur det påverkar våra fyrbenta vänner, så vet jag att en weimaraner aldrig skulle trivas som ren sällskapshund. Jag har därför inte heller något mål att föda upp lugna och sävliga hundar. Det jag strävar efter är en hund med fart, passion och en enorm livsglädje. Weimaranern är en sann sjukampare och den mångsidigheten vill jag behålla med god fågel- och vattenpassion men även en följsamhet och villighet att lära som gör att de passar till mycket mycket mer, allt från lydnad till spår och sök av alla de slag. Mitt mål är en snygg och elegant hund som tar sig an varje dag och varje ny uppgift som ett fantastiskt äventyr. Och samtidigt, som någon klok människa en gång sa, det är inte målet som är det viktiga, utan resan dit. Längs den resan kommer jag med största sannorlikhet att ändra destination och resväg mer än en gång då jag trots allt lär så länge jag lever. Men så länge de grå från Strong Souls förgyller sina människors vardag med glädje, vänskap och innerlig kärlek så är resans slut oväsentlig.

Comments are closed.